torsdag 25 juni 2009

En dålig vana

Att bryta mot mina egna uppsatta mål och regler är något jag länge har sysslat med. Varför är inte helt lätt att svara på. Kanske förstår jag själv lättare om jag ger mig exempel på vad jag gör.

På kvällen bestämmer jag mig för att nästa morgon städa toaletten men istället för att ta tag i det sätter jag mig och skriver istället. Roligare att skriva om att städa toaletten än att faktiskt göra det.
Ett badrum som behöver renovering skjuts på framtiden till förmån för lite lätt jobb ute vid stugan. Roligare att andas in sjöluft än gipsdamm.
Gräset behöver klippas men får växa en bit till eftersom det finns olösta korsord att färdigställa.

Listan kan göras hur lång som helst på saker som inte blir gjorda när det var tänkt för att det finns annat roligt att göra istället. Förr eller senare kommer jag ändå till skott, det är inte så att det aldrig blir gjort, bara inte när jag tänkt det.


Samma sak gäller hälsa, kost och motion.
Om jag bestämt mig för att springa efter jobbet måste jag direkt innanför dörren ta på mig träningskläder och ge mig ut om inte soffan och en bok ska få mig på andra tankar.
Eftersom jag är vegetarian tänker jag på vad jag äter men det gäller inte när jag bestämt mig för att hålla igen på onyttiga saker. I ren trots mot mina egna föresatser kan jag klämma i mig en hel påse jordnötter med dåligt samvete som följd.

Jag skulle kunna skylla på generna eftersom min far var precis likadan men det är väl för enkelt.
Det är inte så att jag lever hela mitt liv på detta sätt, det sker mer periodvis, men inte desto mindre något som borde åtgärdas. Just nu är mitt liv en aning rörigt av många olika orsaker så där finns väl förklaringen för dagens tillstånd men så har det inte alltid varit. Även i tider av relativt lugn reagerar jag precis på samma sätt. Min syster har föreslagit meditiation för att få lite mer fokus i tillvaron.

Det ska jag göra men först måste jag äta frukost.

7 kommentarer:

Anonym sa...

hahah det här gillar jag sånt har jag skrivit om i min andra blogg malix,se för ett tag sen gillar det där sen jag gör det sen tyvärr så råkar ju alla sen komma till att sen blir nu då har man många sen vilket jag ofta har sen är ju sen nu ska jag sluta bra skrivet gillar ditt sätt att tänka

Ann-Catrin sa...

Trots alla undanflykter kan man ju säga att du verkligen lever i nuet och tar dagen som den kommer. Det är ju ett positivt drag i denna stressens tid.

Cattis sa...

Detta känner jag igen men jag jobbar med det varje gång jag skjuter något framför mig som jag verkligen känner ATT jag måste göra.

Cattis

Unknown sa...

Och här ligger jag i soffan, när jag egentligen skulle vika tvätt...men vadå...om några dagar är tvätthögen minimal, kanske finns den inte...när ungdomarna här hemma har hämtat sina ovikta, men ändock rena kläder. Med andra ord...jag är likadan, skjuter upp till förmån för roligare saker.

marmoria sa...

Om allt ändå blir gjort till slut, vad är problemet? Jag tycker det låter ganska skönt!

Siestri sa...

Ja, så är mitt liv också. Bra skrivet.

Margareta sa...

Det låter som om det bor en livsnjutare i dig som inte låter sig luras av måste, Grattis!