Jag har aldrig sett det, men bara ljudet gör att det går kalla kårar längs ryggen på mig. Det är en av anledningarna till att jag inte går in och lägger mig hos mamma och pappa längre. De säger att jag är för stor för det, att jag ska sova i min egen säng, men hade inte monstret bott under deras säng skulle jag gått in i alla fall. Nu vågar jag inte.
Hur mamma och pappa vågar ligga kvar när monstret nästan tar livet av dem fattar jag bara inte. Mamma stönar och ylar omvartannat, pappa grymtar som om han höll på att bli strypt tills de plötsligt blir alldeles tysta. Då kan jag inte låta bli att skrika på dem.
"Lever ni fortfarande?"
"Jadå, ingen fara, monstret är borta nu."
Pappa förklarade att monstret bara bor hos vuxna. Jag hoppas att jag aldrig blir vuxen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Haha roligt!
Ang. din kommentar till mig: Rolig kommentar! Och mannen fick faktiskt plats under sängen! På den tiden hade ju många träben, rätt höga, på sängarna.
Ha,ha
Kluriga vuxna måste jag säga.
Själv hörde jag min mor skrika högt och blev livrädd, kröp ner under täcket och grät.
Som äldre förstod jag vad som pågick och kikade nyfiket i dörrspringan på det guppande täcket.
Ha,ha, den var smart. Förstår att det barnet inte vill bli vuxen.
Ha ha, det är tur att man är vuxen så man kan ta tag och brottas med monstret så det försvinner och man kan somna lugn och avslappnad
Ja, sex kan vara läskigt
Ja, hur vågade de ligga kvar?
Skicka en kommentar