Blommor, han tänkte på blommar, sin prunkande trädgård som han älskade att promenera i när han var ledig. Om han fokuserade riktigt hårt kunde han till och med känna doften från gräset.
Det metalliska ljudet från ett elektrisk verktyg letade sig in bakom hans mur av tankar. Han ville inte veta vilken sort, istället låtsades han att det var bin som på sin flykt genom det gröna bidrog till att göra rikedomen än större.
Ögonen spärrades upp när smärtan nådde honom, han skrek rakt ut. Ett avgrundsvrål som var omöjligt att hejda. Därefter stillhet, skenbart lugn i kaoset.
Frågorna tog vid efter att ytterligare en av hans fingrar landat på golvet. Det skulle inte hjälpa honom att svara, han hade ändå inte de svar som behövdes. Varför tog det så lång tid, gav de äntligen upp?
Han skrek efter sina barn när hans högra öga genomborrades av skruvmejseln.
Han älskade sin sjö och sitt lilla skjul vid stranden. Masken krängde för att undvika kroken men den hade ingen chans. Hans lilla eka låg förankrad en bit från stranden och vinden var svag. Det dröjde inte länge innan flötet gjorde små piruetter i vattnet. Han visste precis vilken fisk det var bara genom att avläsa ringarna på vattnet.
Äntligen gav de upp, de skulle ändå inte få någonting. Kampen för frihet skulle fortsätta även utan honom. Klickljudet när de osäkrade vapnet skrämde honom inte, tvärtom. Han hade vunnit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja...han hade vunnit och du skriver så man ryser i den heta sommarmorronen. Bra!
Ha en skön het söndag!
Höll på att sätta kaffet i halsen, trodde i första stycket att det var en harmonisk berättelse. Nu är jag helvaken:)
Jag ryser!!
Tack för din kommentar förresten.
Jag bestämde mig som ung att jag skulle vänta med fasta förhållanden och leva livet med massor av resor, olika killar och vänner eftersom min mor som 18 åring fått mig och alltid sporrat mig att inte ha så bråttom med barn och äktenskap.
Härligt med 4 barn! Tyvärr kan vi inte skaffa fler eftersom jag blivit förbjuden att göra det. Men,hm...man kan ju hjälpa andra småttingar när våra barn blivit äldre och vara fosterföräldrar till någon som inte haft så stor tur i livet.
Angående ditt liv idag:
Se det så här...du har kommit förbi blöjstadiet och har 4 underbara barn. Kvinnor finns det massor av och som min kompis en gång sade" Hon kanske inte ens finns i Sverige" sedan peppade jag honom att resa på en jordenruntresa OCH i Australien hittade han sin älskade som kom från tyskland. Idag har de barn och hus och bor i Tyskland.
Ha det gott
Måste erkänna att jag var tvungen att läsa två gånger innan jag fattade, men sen läste jag en tredje gång högt och tyckte det var mycket bra.
Jag ryser i hettan. Bra skrivet.
Skicka en kommentar