lördag 16 juli 2011
att trotsa
Ett paket. Precis det jag fasade för allra mest. Det hände ändå, utan att jag fick möjlighet att förhindra det. Tryggt blinkande, rytmiskt och evigt pumpar de dygnet om. Min vilja är fortfarande stark till min egen förvåning. Varför jag vill leva kan jag inte svara på. Men jag vägrar att dö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja. Där undrar jag - klarar vi att vara dessa paket. Kort, intensivt och bra formulerat!
Jaha fattade inte först, men med hjälp av E´s kommentar förstod jag. Bra kort o koncist. Man har väl inte så mkt val i den situationen, eller det kanske man har?
En situation som känns omöjlig att sätta sig in i. Du formulerar det bra.
Sorgligt, och säkert de flestas stora skräck. Bra skrivet.
Starkt och bra skrivet.
Jag vill tro att så länge det inte gör ont att tänka så vill man fortsätta leva... eller också är det vetskapen om vad man har och okunskapen om vad som komma skall som gör det.
Skicka en kommentar