Vad är det vi jagar efter? Varför kuskar man fyrahundrafemtio mil i en buss för att på slutmålet ligga på en hård madrass i ett kalt rum, äta mat på plasttallrikar nersköljt med billigt rött vin, gå flera timmar i stekande hetta på en gata med tusentals berusade människor som bara är i vägen och sist men inte minst spela en kvällskonsert på en tjurfäktningsarena där spåren efter dagens dödade tjurar fortfarande flyter i blodblandade vattenpölar. Är vi så svältfödda på uppmärksamhet att vi frivilligt utsätter oss för detta?
Jag vill bestämt hävda att resandet är överskattat. Det är skönt att komma bort från vardagen, säger du. Men om jag nu har ägnat hela min vardag åt att sköta om mitt hem och min trädgård för att få dem som jag vill ha dem, varför då åka bort när jag väl blir ledig. När ska jag njuta av mitt hem? Att vilja vara någon annanstans är högst överskattat. Vi har lika bra vin här, en insjö med blänkande lugnt vatten med tillgång till skugga slår lätt en brännande havsstrand, folkmassorna som trängs i europas städer byter jag gärna ut mot en öde söndagsgata i mitt eget samhälle och den brända växtligheten kan inte mäta sig med min överväxta gräsmatta där till och med ogräset prunkar i jämförelse.
Jag erkänner att jag kanske inte skulle sett saken på samma sätt om jag inte hade åkt iväg men jag har också kommit till insikt att jag inte reser för min egen skull. I mitt arbete ingår en tripp varje år och jag kommer att fortsätta göra dem så länge det är aktuellt. Men när jag själv får välja trivs jag bäst under min egen korkek där jag kan sitta och lukta på blommorna och bara vara jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ja... kanske... Du låter väldigt övertygande! Men ändå...
Välkommen hem!
jag kan bara hålla med dig resandet är överskattat gillade när ska jag då koppla av i mitt hemmer eller hur den var den blev sån i min tanke i allafall. för mig finns inget så underbart som min kanna med te solstol och nått att skriva,eller rita på. men då kallar man, mig tråkig för mig är det självård, resor i alla ära men att komma hem från en resa, inget som jag kan beskriva i ord.
ps vi var lite olika kaffe te men du måste hålla med om att te är friskare och godare?? eller;/
Kul att du är tillbaka igen, Tack för kommentaren. Jag håller med dig om resandets effekt och jag gillar faktiskt att bara vara hemma otroligt mycket.
Du har helt rätt i att fundera på när man ska njuta av sitt hem som man sliter med annars...
Det gamla ordspråket; Borta bra, men hemma bäst, håller än. Eller så förklarar det en bra sanning, man måste komma bort för att längta hem. Ibland är det som att vi människor måste bli övertygade hela tiden om att vi har det bra här. Bra text och väl värd att komma ihåg när det känns för hemtamt.
Välkommen tillbaka!
Borta bra men hemma bäst stämmer för mig.
Jag älskar att resa, men längtar hem om det blir för lång tid.
En riktigt fin Ferdinand-text;-) Och jag håller med. Vad ÄR det vi jagar, egentligen?
Verkligen intressant, jag fick en hel del nya tankar. De ska jag ta med mig. Ledig tid är kanske bara till för att hinna njuta av det man har här hemma. Och har jag väldigt svårt för tjurfäktningar, förutom dem i Fredinandklass, så att välja på tjurfäktning och vara hemma så är valet lätt. /Betty
jag gillar oxå att vara hemmma tills jagfann en avskild stuga. helt vill jag bo så,
Det handar om olika faser i ens liv och många reser för att komma bort medans mitt sökande handlar mer om att hitta hem.
Det handlar om att människan aldrig är nöjd. Skulle hon vara det skulle hon ge upp. Livet är väl en enda lång resa?
Skicka en kommentar